Miljöanpassning

Begreppet fiskvägar innefattar flera typer av miljöanpassningar som syftar till att möjliggöra passage för fiskar förbi någon typ av vandringshinder. Fiskvägar kan kategoriseras på många sätt, där en huvudsaklig uppdelning kan göras mellan naturlika och tekniska fiskvägar. Naturlika fiskvägar anläggs generellt med en lutning på mellan 2 och 4% för att få så hög passerbarhet som möjligt, medan tekniska fiskvägar kan vara betydligt brantare, men ofta mer komplicerade och kostsamma att bygga. Jönköpings Fiskerbiologi AB har erfarenhet av att bygga både omlöp, inlöp, ramper och tekniska fiskvägar.

För att även mindre eller smala fiskar, till exempel öring-, laxsmolt och ål, ska kunna passera förbi ett kraftverk krävs att de galler som installeras har tillräckligt liten spaltvidd för att fisken inte ska kunna simma genom gallret. Därtill påverkar lutningen på gallret i kombination med vattenhastigheten risken för att fisken ska sugas fast på gallret. Lösningen blir många gånger därför låglutande galler med liten spaltvidd, vanligen 15-18 mm, som ställs lutande från botten och upp till ytan med strömmen. Utformningen av gallerlösningar är individuell för varje kraftverk utefter förutsättningarna vid det aktuella kraftverket.

Vissa dammar har utstått tidens tand och är i dåligt skick. I de fall där en renovering bedöms vara för kostsam, eller dammen inte fyller något praktiskt syfte, kan en avveckling av dammen vara ett fördelaktigt alternativ för såväl dammägaren som miljön. Ofta finns en syn på dammutrivningar som är negativ och innebär att en fin vattenspegel försvinner. Nu för tiden finns goda möjligheter att skapa lösningar som tar hänsyn till övriga intressen kopplade till vattenspegeln och med en väl projekterad dammutrivning kan i vissa fall vattenspegeln helt eller delvis behållas. Jönköpings Fiskeribiologi förordar sällan en dammutrivning om dammen fortfarande tjänar ett praktiskt syfte, till exempel en regleringsdamm för ett större magasin, att det finns ett uttag av vatten som är beroende av vattenytan uppströms dammen, eller att dammen är kopplad till en pågående verksamhet som till exempel kulturhistoriska industriverksamheter. En avveckling av en damm behöver inte heller likställas med att platsens historia raderas. Många gånger kan delar av dammen lämnas kvar och vittna om äldre tiders verksamheter.

En del av den infrastruktur som finns i Sveriges vattendrag utgör svåra eller omöjliga vandringshinder för fiskar och vattenlevande djur. Medvetenheten om att miljöanpassning av både befintlig och ny infrastruktur många gånger är relativt enkel har på senare år ökat bland myndigheter och entreprenörer. Idag ger ett uppdaterat kunskapsläge och tekniska lösningar dessutom goda möjligheter att miljöanpassa befintlig infrastruktur och anlägga ny infrastruktur som är miljöanpassad från början. Jönköpings Fiskeribiologi arbetar främst med fyra åtgärdsområden kopplat till passerbarhet i infrastruktur: vägtrummor, valvbågar, kulvertar och utterpassager.

Förr i tiden var synen på vattendrag ofta sådan att de sågs som en potential att nyttja för olika verksamheter. Ett tydligt exempel är flottningen, där många vattendrag rensades på sten och stenblock för att skapa fria vattenvägar för att flotta timmer på. Rensningarna innebar att viktiga element i vattenmiljön rensades bort och kvaliteten på den miljö som kvarstod försämrades. Idag finns inte behovet av att nyttja våra vattendrag på samma sätt och i många vattendrag är i stället behovet av att utföra biotopvård stort. Biotopvård är ett begrepp som innefattar många olika åtgärder, men alla syftar till att förbättra livsmiljöerna i vattendraget genom att återställa element som inte längre finns i vattendraget. Omfattningen av åtgärderna är stor och kan variera från att återföra enstaka stenblock till att forma om hela vattendragets fåra. Om målet med biotopvården är att återställa en sträcka inom vattendraget, eller hela vattendraget, talar man om hydromorfologisk återställning – helt enkelt att återställa fårans form till ett ursprungligt skick. Jönköpings Fiskeribiologi har erfarenhet av olika typer av biotopvårdande åtgärder, från enkla till komplexa och i vattendrag från små bäckar till stora älvar.