Järnvägshindret i Musslebobäcken, Jönköpings kommun

Projektnamn: Järnvägshindret i Musslebobäcken Kommun: Jönköpings kommun Beskrivning: Fallet ovan järnvägsbanken har skapats då järnvägstrumman byggdes. Botten av ån har sänkts för att ge trumman en låg lutning. Detta har inneburit att fallhöjden som tidigare var utslagen på trummans hela sträckning nu har samlats i ett fall precis uppströms trumman. Fallhöjden på ca 1,9 m […]

Fiskväg vid Stämmorna, Hjoån

Projektnamn: Fiskväg vid Stämmorna, Hjoån Kommun: Hjo kommun Beskrivning: Dammen vid Mullsjöns utlopp, Stämmorna, har legat här åtminstone sedan år 1892. Fallhöjden vid dammen är normalt 1,6 m och den ursprungliga funktionen var att samla vatten till kvarnarna nedströms. Idag hjälper den ån och miljön genom att vatten magasineras vid högflöden för att kunna öka […]

Fiskväg i utloppet på Hummeln.

Projektnamn: Fiskväg i Hummelns utlopp Kommun: Oskarshamns kommun Beskrivning:  Vid Humlefors har sedan gammalt legat en kvarn med en damm som kunnat reglera på nivån i den stora sjön Hummeln. När Oskarhamns kommun 2014 fick ett nytt tillstånd till dricksvattentäckt ur Hummeln var ett villkor att det skulle byggas en fiskväg vid dammen. Jönköpings Fiskeribiologi […]

Västra kvarnen, Habo kommun

Projektnamn: Västra kvarnen i Rödån Kommun: Habo kommun Beskrivning: Västra kvarnen har legat på denna platsen sen 1860-talet och det har även bedrivits sågverksrörelse på platsen. Idag kallas kvarnen även ”Konstkvarnen i Rödån” med utställning av bl.a. keramik och målningar, som kan besökas sommartid. Rödån leds vid kvarnen genom en brant stensatt kulvert under den […]

Hornåns mynning, Habo kommun

Projektnamn: Hornåns mynning Kommun: Habo kommun Beskrivning: Hösten 2012 återuppbyggdes den strömkoncentrator som funnits i Hornåns mynning sedan tidigt 1900-tal. Den tidigare koncentratorn raserade i och med en kraftig islossning vintern 2010.  Koncentratorns syfte är att hålla Hornåns utflöde i Vättern samlat för att underlätta fiskuppvandringen i ån. Väggarna byggdes upp av dubbla stockmattor som har […]

Näveån, Nyköpings kommun

Projektnamn: Förprojektering av fiskvägar och biotopvårdande åtgärder i Näveån Kommun: Nyköpings kommun Beskrivning: Näveån är ett litet vattendrag som mynnar i norra Bråviken. Åns vatten har använts till en mängd olika verksamheter och rester av detta märks både av de dammar och de rensningar som finns i ån samt de föroreningar som finns i kring […]

Gamla strömfåran – Ljungsbro, Linköpings kommun

Projektnamn: Gamla strömfåran – Ljungsbro Kommun: Linköpings kommun Beskrivning: Under 2010 har Jönköpings Fiskeribiologi gjort en förprojektering av tre fiskvägar, mellan sjön Roxen och Ljungsjön, för att se över möjligheterna att åstadkomma en mintappning och fiskvandring i en torrlagd ursprunglig fåra av Motala ström vid Ljungsbro. Projektet initierades av Åke Wester och Vreta kloster turism genom Kjell Klintberg, även […]

Svartån, Tranås kommun

Projektnamn: Svartån genom Tranås Kommun: Tranås kommun Beskrivning: Tranås kommun har under 2000-talet drivet ett projekt med fiskvägar i Svartån genom Tranås. Tranås energi AB har deltagit i arbetet, bidragit med vatten och investerat i fiskvägar. Syftet har främst varit att utöka lek-och uppväxtområdena för storöringen från Sommen som tidigare bara kunnat utnyttja några hundra meter […]

Skårhult, Habo kommun

Projektnamn: Skårhult Kommun: Habo kommun Beskrivning: Hösten 2010 invigdes omlöpet och dammen vid Skårhult. Fiskvägen på  600 m är numer Sveriges längsta omlöp. Omlöpet klarar att leda flöden upp till 2 kubikmeter per sekund runt dammen. Genom ett avancerat utskov fylls dammen på vid högflödessituationer. Dammen i Skårhult har också utökats till en volym av 80 000 kubikmeter, därmed kan majoriteten av åns bevattningsuttag tas från magasinet istället för från sommarens […]

Kvarnekulla, Habo kommun

Projektnamn: Kvarnekulla Kommun: Habo kommun Beskrivning: 2008 färdigställdes omlöpet vid Kvarnekulla som med sina 570 m var det längsta omlöpet i Sverige. Ett betongutskov med integrerad vägtrumma och fiskräknare reglerar flödet på upp till 1 kubik per sekund. Resultat: Fram till sommaren 2010 passerade över 500 öringar och åtskilliga flodnejonögon räknaren på väg uppströms.